Nya Wermlands-Tidning, 19 augusti 2000

Översätter Fröding till tyska

Klaus-Rüdiger Utschick fann vägen till Fröding genom Bellman

Född på Alsters herrgård utanför Karlstad, avliden i en villa på Djurgården i Stockholm. Gustaf Fröding blev drygt femtio år och är ett av svensk litteraturs lyriska genier. På tisdag firas hans födelsedag. Då fyller Gustaf Fröding 140 år!

   Gustaf Fröding-sällskapet firar högtidsdagen med en samling vid skaldens staty på Gågatan i centrala Karlstad. Där kommer ledamöter av Sällskapets styrelse att läsa dikter, som allmänheten får önska sig. Till skaldestatyn och hyllningen kommer också tre trallande jäntor från Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad.

   Födelsedagshyllhingen är en upptakt till nästa helgs Frödingdagar i Karlstad. NWT kommer att fira Fröding med några artiklar och reportage under de kommande dagarna.

   Den första artikeln handlar om Klaus-Rüdiger Utschick, Frödings, Bellmans och Ferlins tyske översättare.

GUSTAF FRÖDINGS kontakter med Tyskland inskränkte sig inte till enbart tysk kultur: Goethe, Schiller och Heine. Under en avgörande viktig period av sitt liv var Fröding också bosatt i Tyskland. Det var på ett sanatorium i Görlitz han färdigställde materialet till debutboken "Gitarr och dragharmonika".

   Trots hans många och nära kontakter är Fröding en mycket okänd författare i Tyskland. En av orsakerna är svårigheten att överföra hans dikter till tyska. Men visst har det under årens lopp gjorts försök att klä Frödings dikter i tysk kostym. För det senaste och det kanske mest lyckade försöket svarar Klaus-Rüdiger Utschick, lärare, förläggare, Sverige-vän och översättare från München.

DET VAR BELLMAN som satte Klaus-Rüdiger Utschick på spåren till Fröding.
För några år sedan översatte jag Bellman till tyska...  Förklarar han på perfekt svenska, en svenska han polerat och slipat sedan första besöket i Sverige för snart 40 år sedan. Visst, han översatte Bellman till tyska. Han översatte faktiskt alla epistlarna och sångerna och de religiösa dikterna. Det blev tre fina volymer med underbara tolkningar och mängder av bilder.

– Nåja, säger han en aning blygsamt. Men medger sedan att Svenska Akademien inte blundat för arbetsinsatsen. År 1995 fick han både stipendium och ett extrapris av den illustra församlingen.

FRÅN BELLMAN var steget inte oerhört långt till Fröding. Inte för en som likt Klaus-Rüdiger Utschick älskar svensk vislyrik och själv är musikalisk nog att kunna sjunga och spela den. Det var för övrigt som Bellmansångare hemma i München han upptäckte att det behövdes goda översättningar.

   Av Gustaf Fröding har han översatt 58 dikter. De gavs ut förra året på det egna och hustrun Ursulas förlag i München, Anacreon, en verksamhet som ger låga inkomster och drivs av kärlek till litteraturen. Och det svenska språket! Båda delar denna kärlek till Sverige och dess språk och litteratur. Varje år tillbringar de en månad i Sverige.

ÄR FRÖDING SVÅR ATT ÖVERSÄTTA?

– Svår, ja! Men det är en arbetsuppgift man åtar sig med stor passion, förklarar Klaus-Rüdiger Utschick. Översättande av dikter är en sysselsättning som skapar ett behov.

– Det är nästan som ett knark! utbrister han. Har man en gång börjat arbeta med diktöversättningar är det svårt att sluta.

Men få skapade behov är väl så oskyldiga som detta: Att föra överstora författares verk till andra språk.

GUSTAF FRÖDING borde vara mer känd i Tyskland än han är, tycker skaldens tyske översättare. Frödings författarskap ligger nära den tyska litterära romantiken. Han knyter an till den tyska romantiken, säger Klaus-Rüdiger Utschick.

– Och man känner egentligen inte till romantiken om man inte känner till Fröding.
Hustrun Ursula nickar instämmande. Och tillägger:
– Fröding griper så starkt in i ens själ!

Hur låter då Fröding på tyska i Klaus-Rüdiger Utschicks tolkning? Låt oss välja ett mycket känt exempel, dikten "Vackert väder". På tyska heter den förstås "Schönes Wetter". Första strofen lyder som följer:

DET FINNS MÅNGA exempel på Klaus-Rüdiger Utschicks förmåga att återskapa Frödings geniala ordmusik. Hans musikalitet spelar naturligtvis en viktig roll. Samt språkskickligheten och självkritiken.

– Skulle jag översätta på ett olämpligt eller dåligt sätt skulle jag nog känna mig störd, säger han försiktigt.

Paret Utschick samarbetar om förlaget, men översättningarna av Fröding – liksom Bellman – är makens verk. Makans verk är bland annat en tysk utgåva av engelsmannen Paul Britten Austins fina bok om Bellman.

EFTER BELLMAN OCH FRÖDING väntar Nils Ferlin. I maj nästa år ger Klaus-Rüdiger Utschick ut en samling översatta dikter av den näst Fröding mest folkkäre av svenska poeter.

Tills dess kommer makarna ätt försöka sälja de ett tusen exemplar av Fröding-boken som är beställda från tryckeriet. Kanske inte en upplaga som skvallrar om stor efterfrågan i Tyskland.

Men förmodligen kan boken "Schilf, Schilf, rausche" – 185 sidor till ett pris av knappt 40 mark – bidra till att göra Fröding känd i det land där han skrev några av sina mest kända dikter.

MATS DAHLBERG