Filipstads Tidning, Torsdag 9 augusti 2001

Ferlin fungerar även på tyska


Klaus-Rüdiger Utschick möter Nils Ferlin på museet Kvarnen och i diktens värld

På museet ‘Kvarnen’

Knut Warmland lyssnar uppmärksamt när Klaus-Rüdiger Utschick läser ur sina översättningar av Ferlin. Warmland har tidigare bistått Utschick i hans arbete med att översätta Frödingsdikter.
Foto: Lena Rickardson

Barfotabarn har blivit Barfusskinder och Rallar- Anton har blivit Schienenleger-Anton, men nog känns Ferlins dikter igen, även om de läses på tyska!

Klaus-Rüdiger Utschick har översatt hundratals Ferlindikter till tyska, och senare i år ska han ge ut dem i en bok. FT har träffat översättaren och förstås också tjuvläst i provtrycket av boken. Nu är frågan – känner du igen en av Ferlins populäraste dikter, trots att den bytt språk?
 


Ferlins dikter möter tyska läsare

FILIPSTAD. I Sverige är Nils Ferlin en av nationalskalderna, stor, älskad, välbekant. Utomlands är han mindre känd.

Men kanske är Klaus-Rüdiger Utschick mannen som ska föra Ferlin ut i världen - i alla fall den tyskspråkiga. Han översätter Ferlin till tyska, och ger senare i år ut “Im Labyrinth des Lebens”.

Barfotabarn har blivit Barfüssiges Kind, och Abborrbergets Rallar-Anton har blivit Anton Bahnarbeiter, men nog känns Ferlin igen, även på tyska.

Treffen mit Nils Ferlin

Klaus-Rüdiger Utschick möter Nils Ferlin på Museum Kvarnen och i diktens värld. Han har översatt hudratals av Ferlins dikter till tyska. Snart kommer det en bok, så att också tyskarna ska få lära känna Ferlin.

– Det är samtidigt svårt och givande. Det har blivit en passion. Även om jag är på semester i Spanien glädjs jag åt att kunna sitta i skuggan under ett träd och läsa och översätta, säger han när vi träffas på Ferlin-utställningen på Kvarnen.

Kalle Knopare byter namn

Med sig i portföljen har han den nästan färdiga diktsamlingen, i provtryck och oinbunden visserligen, men själva översättningsarbetet är klart. Även om små anteckningar här och var antyder att det fortfarande funderas ... Hur ska man till exempel översätta Kalle Knopare? Knotenmacher skrev han först, men det lär bli Schornsteinfeger i den färdiga boken av blyerts- anteckningarna att döma.

Ett hundratal dikter ingår i samlingen och det är dikter från Ferlins alla sex diktsamlingar plus den sjunde som kom efter hans död. På tyska blir titlarna Lieder eines Totentänzers, Barfusskinder, Goggles, Mit vielen bunten Laternen, Der Papagei des Kaisers, In meinem Hamsterrad och Ein alter Zylinderhut.

En del går bara inte

Några av verken har han översatt nästan allt i, men visst, det finns också dikter han valt att hoppa över, för att de helt enkelt är för svåra att översätta.

– Det finns dikter som jag tycker om att läsa men som är meningslösa att försöka översätta. Det är när han skriver om speciella svenska förhållanden eller personer, som inte går att förklara, utan man måste ha upplevt, säger han.

Men det är inte lätt att välja bort heller, avslöjar han.

– Det svåraste är egentligen inte att översätta utan att göra ett någorlunda självklart val, så att man till slut kan säga ätt det här urvalet ger en bild, påstår han.

Ferlin svårare

Det är inte första gången Klaus-Rüdiger Utschick ger sig i kast med att låta en stor svensk poet byta språk. Senast var det Gustaf Fröding, som han såg till kom ut i bokform på tyska, och han har också jobbat mycket med Bellmans diktning.

Fröding var lättare än Ferlin, tycker han.

– Det finns en flytande musik i dikterna hos Fröding som är självklar. Det är annat med Nils Ferlin. Han har också det där flytande ibland, men ibland inte och det ska man inte ändra på. Det är mycket svårare metriskt med Ferlin, för att begripa hans rytm får man fundera mycket, så att resultatet liknar förebilden, säger han.

Gillar trotset

Klaus-Rüdiger Utschick pratar utmärkt svenska, och har varit i Sverige varje sommar sedan 1962, då han kom hit för första gången.

Wie fühlt man sich mit Zylinderhut? (9 kB)

Klaus-Rüdiger Utschick passade naturligtvis på att besöka Ferlin-utställningen på Kvarnen när han besökte Filipstad.

Han intresserade sig tidigt för de svenska diktarna, men också för artister som Cornelis Vreeswijk och Sven-Bertil Taube. Det var också den sistnämndes skiva med insjungningar av Ferlindikter som satte igång Klaus-Rüdiger Utschicks översättningar av just Filipstads-skalden.

Det som fångar honom i Ferlin är trotset och lusten att spjärna emot: Jag är också en människa som gärna spjärnar emot. Jag hatar till exempel när politiker säger att så och så ska man göra, säger han.

Nu är han klar med Ferlin och Fröding, jobbar just nu med mera Bellman men så småningom vill han fortsätta med andra svenska skalder. Evert Taube tror han blir för svår, men han är lite sugen på att prova med Dan Andersson.

Vad månde bliva? Ich warte bei ... nä, det där sköter nog Klaus bäst själv. Vi får göra som kolaren och vänta, inte vid milan men väl vid bokhyllan.

Lena Richardson


Du verlorst dein Wort


Du verlorst dein Wort wie ein Blatt Papier,
barfüßiges Kind im Leben,
und sitzt vor dem Laden und fühlst dich schier
verloren und aufgegeben.

War’s ein argloses Wort, war es kurz oder lang,
leichthin oder ernsthaft gegeben?