Jungmann Jansson
Jungman Jansson
Ur: Efterlämnade dikter
Hej å hå Jungman Jansson, redan friskar morgonvinden,
sista natten rullat undan, och Constantia ska´ gå.
Har du gråtit med din Stina, har du kysst din mor på kinden,
har du druckit ur ditt brännvin så sjung hej å hå!
Heia ho, Jungmann Jansson, spür die frische Morgenbrise,
deine letzte Nacht verrann, und die Constantia läuft aus.
Suchtest Trost bei deiner Stina, gabst der Mutter letzte Küsse -
und der Branntwein ausgetrunken? Dann sing heia ho!
Hej å hå, Jungman Jansson, är du rädd din lilla
snärta
ska bedraga dej, bedraga dej och för en annan slå?
Och som morgonstjärnor blinka, säj, så bultar väl ditt hjärta,
vänd din näsa rätt mot stormen och sjung hej å hå! Hej å hå,
Heia ho, Jungmann Jansson, bist du bange, daß dein Mädel
dich verläßt oder betrügt und mit nem andren geht?
Wie die Morgensterne flimmern, pocht das Blut in deinem Schädel -
halt die Nase in den Wind und sing nur heia ho!
Jungman Jansson, kanske ödeslotten faller,
ej bland kvinnfolk, men bland hajarna i Söderhaven blå?
Kanske döden står och lurar bakom trasiga koraller -
han är hårdhänt, men hederlig, så sjung hej å hå!
Heia ho, Jungmann Jansson, welches Los wird auf dich fallen
bei der Liebsten oder draußen in dem blauen Ozean,
dort wo Haie auf dich lauern hinter stachligen Korallen -
Tod ist hart, aber ist ehrlich; drum sing heia ho.
Kanske sitter du som gammal på en farm i Alabama,
medan åren siktas långsamt över tinningarna grå.
Kanske glömmer du din Stina för en sup i Jokohama -
det är slarvigt, med mänskligt, så sjung hej å hå!
Doch mag sein, du sitzt im Alter auf ner Farm in Alabama,
und die Jahre gehn vorüber, deine Schläfen werden grau,
oder Stina ist vergessen bei nem Schnaps in Yokohama -
das wär kläglich, aber menschlich. - Drum sing heia ho.
Übersetzung: © Ursula Menn-Utschick
|