<< zurück zur Übersicht << << zurück zu FE1-35 << >> MP3 >>
| Carl Michel
Bellman Fredmans Epistel |
Betreffend seine Schöne und ihre Unbeständigkeit | Angående sin sköna och hennes obeständighet | |
| N:o 35 Gesang: Fred Åkerström (P) Metronome Aufnahme: 1974 Dauer: 7' 22'' Ausschnitt:1' 35'' Übersetzung: K. Utschick |
Brüder, sie irren durchs
durstige Land zum blinkenden Glas an der Schänke, alle gelangen zum labenden Strand. Trinkt, Brüder, löscht euren Brand! Hör, wie sie tapern und schlurfen im Sand, tappen an Türen, an Tische und Bänke, tummeln und taumeln, den Krug in der Hand, mit Blut an Gesicht und Gewand. Vater Mowitz, schenk ein, schenk ein! Ans treulose Mädchen ich sterbend denke, Nacht und Tag nur der Branntewein Trost kann in Trauer mir sein. |
Bröderna fara väl vilse
ibland Om glasen men inte om krogen; Alla de hitta till druvornas land. Drick, bröder, drick litet grand! Hör hur de stulta och skrapa i sand, Famla på dörrar och bulta med knogen, Ragla och tumla med stopet i hand Och blöda om tunga och tand. Fader Movitz, slå i, slå i! Min flicka har glömt mig, jag dör trogen. Natt och dag jämt i fylleri, Skall all min sorg gå förbi. |
|
| . . . | . . . |